Även om sista tiden ja hela året har varit tungt på många sätt och jag varit stressad och haft mycket ångest,
så har faktiskt lyckats hålla min panik ångest och och de värsta känslorna i schack.
Jag kämpar ifs väldigt hårt för att hålla mig uppe och det tar på krafterna, men det slog mig att även om jag ibland kämpar tills jag stupar så har inte panik ångesten eller min destruktiva sida tagit över speciellt mycket.
Om man bara ser tillbaka 2 år så hade jag inte kunnat haft ett sånt här år utan att allt hade raserats än en gång.

Nu har jag funderat någon timme eftersom jag vet att jag förr brukade lura mig själv, jag brukade försöka skydda mig själv genom att få mig själv att tro att allt var mer ok än var det egentligen var enbart för att inte ta tag i saker och ting.
Efter min fundering så har jag kommit fram till att allt inte är helt ok men det GÖR faktiskt inte så mycket och jag kämpar på och tar i tu med saker allt eftersom det kommer (inte allt men försöker iaf).

Jag klarar det mesta idag, jag går till affären och handlar känns fortfarande skit jobbigt varje gång efter alla dessa år men jag gör det utan att rusa ut. Jag följer med på sociala samman komster vare sig jag vill eller inte :-p dessutom säger jag när ångesten kommer och rider ut stormen så att säga och någonstans på vägen det sista året så har attackerna kommit mer och mer sällan. har alltid den där “molande” känslan inom mig men jag har lärt mig att leva med den och lärt mig att säga “fuck you” till den känslan. Men den finns där.

Men jag är på väg att vinna jag är så nära målet som jag aldrig har varit och det trots att jag är helt slutkörd.

Snacka om lycka! Jag hoppas bara det kommer en dag när jag inte ens märker utav min ångest & min panik ångest.

Men just nu är jag nöjd över att det bara är lite allmänt tungt och det gör ingenting för att bara veta att jag KAN… att jag klarar utav att bemästra monstret som flyttade in i mig för så många år sedan gör att jag orkar fortsätta det ger mig ny energi!

Love you!

Kenta – Just idag är jag stark

Jag fick ett oroligt mail från en som var orolig för att jag faktiskt hade blivit kvar i hufudstaden gömt mig någonstans på fryshuset. Icke sa Nicke, Tanten är kvar på hemmaplanen. Även om jag lite snyggt “hotade” chefen med att jag skulle bli kvar i Sthlm efter fryshusbesöket (Wow vilket ställe jag vill verkligen jobba där!).
Det har mest varit fullt ös här hemma bara, antingen har jag jobbat eller så har det varit massa annat. Ja det har nog hänt mycket. Alltså mitt liv snurrar på även om jag inte uppdaterar här… :devil_tb:.

Men jaa vad är det som har hänt då da i mitt liv? Ni kan få ett litet smakprov här.

(Alla bilderna är klickbara så det blir större storlek)

Ja först var vi då på Fryshuset med jobbet Och det första jag ser när jag kliver innanför dörrarna (När jag väl slutat upprepa “Fan va häfftigt, fan va häfftigt” vilket jag gjort en stund) Tyvärr är konserten inställd fick jag veta igår så det gjorde väl inte så mycket att jag inte fick tumman ur och köpte biljetter. Men men. Studiebesöket var fantastiskt! vilka männsikor som jobbar där. Jag bölar fortfarande bara blotta tanken på de eldsjälar man hittar där. Hela deras koncept är så rätt. Det är lixom som att cirkeln är sluten. De som jobbar där har själva haft det tufft men fått hjälp upp och blivit utbildade att coacha andra. sen i sin tur går de ut och hjälper andra. Och vilket angagemang. Precis så som jag vill jobba. Och vilket place. vad STORT det är. Jag ska lägga ner lite tid att skriva mer om fryshuset i ett egen inlägg längre fram här. Men jag vill lova att jag var sugen på att tvinga sambon att flytta med mig till sthlm och söka jobb där

Tja sen var det halloween jag var först på en födelsedagsfest, sen blev det maskerad.
Vi hade även lite halloweenmys på jobbet Här är en snygg pumpa som en arbetskamrat har gjort

“Making the Pinjata” (Jaja stavnign men hittar inte den lustiga bokstaven)
Våran vän fyllde år och hade bestämt sig för att hon ville ha en mexikansk fest. och allt hon ville ha var pinjatas *ler* så jaa… vad gör man inte för en vacker flicka?
Jag och sambon var lite förvirrade när vi började de första lagren så det vart lite tokigt men slutresultatet vart bra så här blev det i bilder:

Mer då? jaaa det har blivit lite mera vinter.
Och jag håller åter igen på att sluta röka! En del av kanske minns att jag kämpade för något år sedan och misslyckades efter några veckor (Kan läsas om här & här). Nu har jag tagit tjuren vid hornen och gör ett nytt försök.
Men jag vet inte om det är min 3e eller 4e dag utan cigaretter. Jag VET att jag rökte 1-2 cigaretter i måndags. & att det blev 1 cigg i tisdags. men sen vet jag inte.. det är lite osäkert… jag tar dagen som den kommer och kilona där efter med… det har gått åt mycket sötsaker… :wallbash_tb: Men jag har även en ny vän. en som gör sitt bästa för att den här Tanten inte ska länsa godisaffären eller blänga ihjäl sambon. Här kan ni ta en titt på min nya vän. Smakar inge vidare (Borde finnas med lakris tycker jag, men man vänjer sig jättefort. och fort är ett bra ord att beskriva hur det fungerar mot röksuget (Och suget att hela tiden leta efter mera godis).
Men men får väl ta några kilo mer i vikt att släpa på (Går ändå upp varje vinter) För jag inbillar mig att när jag väl slutat röka så kanske jag orkar röra på mig mera. Men vi får se. Som sagt jag tar en dag i taget

Puss & Kram

Vi hade himla mysigt jag e glad att jag vågade mig iväg… trots att jag hade svårt att över huve taget palla att gå utanför dörren…

Men det vart väldigt lyckat! Det var besök ifrån Hufudstaden minsann & några till som tur var hade vi tak över huve för det kom några störtskurar och några ilskna blixtar… *rysa*

Men men det var så himla roligt och stämningen var på topp!!!

Så träffade jag en gammal kursare från NoS åxå *jublar* me so happy

här kommer lite bilder från kvällen…

Jag har tänkt på en grej… man brukar alltid gnälla på folk med fördomar.. alltså jag har kommit så långt så jag insett att jag åxå har fördomar och det erkänner jag och försöker pö om pö att bekämpa mina egna fördomar…

Sen igår… bordet bredvid vårat satt det ett gäng killar som jaa jag vet inte hur gamla men säkert alldeles nyss fyllda 18 kanske 19… de verkade ha trevligt men var väldigt förfriskade och högljudda… (Tanten brydde sig inte om att säga till eller ens irritera sig HA).

Rätt var det var började stämningen vid det andra bordet bli annat än trevligt…

jag vänder mig dit för att kolla om jag behöver vara beredd att parera en flygande stol, flaska eller nåt annat testostron utfall.. *fniss*

men.. vad händer….!!! ???
Grabben som står upp.. häller ut sin cider/Drink whatever… i skrevet på killen som sitter vid deras bord…

Måste erkänna att jag blev lite paff… å kunde inte låta bli att fråga nån vid vårat bord… -”Va inte det där lite brudigt gjort” <—- FÖRDOM!

Egentligen ska man ju tycka att det var mycket bättre än att ta till fysiska våldsamheter…. det här var mer.. jaaa kränkande (Inte kul det heller så klart) men det e något med sådana handlingar man kan inte låta bli & tycka att hoppsan händer nåt sån måste man väl förtjäna det? <—— Fördom igen

Killen som fick drycken i skrevet (Med tillhörande isbitar) reagerade… inte allsförst såg det ut som.. tror han sa att det där var väl onödigt.. men det syntes att han inte uppskattade gratis drinken… hade det där varit jag, som fått en drink över mig hade jag fått överskott av testostron å då hade det flygigt saker omkring mig…. missförstå mig inte… jag e långt ifrån en våldsam person… men en sån handling står för något så kränkande för mig… sånt och spott och liknande e precis som att personen man utsätter det för inte ens e värd att ödsla ett ord på… typ så, kan inte förklara. Det är mindre våldsamt helt klart.. gör ju inte direkt ont fysiskt men shit vad förnedrande….

Å så sitter man å tror att sånna elakheter kan bara brudar komma på att göra… *hoppsan*