WLW

När det började droppa…

5 mars 2010

Som en del kanske märkt så är jag hemskt känslosam av mig, åt ALLA håll, har lätt för att både skratta, gråta & bli upprörd.

I Tisdags fick jag njuta av härligt väder på förmiddagen, drack till och med kaffe ute i solen och passade på att ta ett kort på trädet vi har på uteplatsen (Vet inte om det syns, men det är istappar i trädet som droppar de håller på att smälta) Allt var så vackert ute jag kände mig SÅ nöjd. Inte ens snön som trillade ner i kaffekoppen kunde ändra mitt humör kände jag…

mobilvinter

Ladda upp bilden via mobilen till Facebook för att dela min glädje med vännerna, när jag sedan loggar in för att titta på den inser jag att den vart ju inte så skarp och fin som den såg ut i mobilen. Tant Mysan’s humör vände som på en femöring… Hon insåg att det är ju gamla mobilen jag tog kortet med för den vanliga är ju på lagning… jaja upp som en sol och ner som en pannkaka. Tur att man lika fort glömmer bort att vara besviken med och hittar något nytt att glädjas åt 😀

Vargavinter

12 januari 2010

Så mycket snö, sån fantastisk kyla. Allt är så vackert ute!
Det är precis så som man minns vintrarna när man var liten och hälsade på mormor & morfar i norra Värmland, och man tyckte det var snö ända till hustaken.. (e väl att ta i men man var ju lite kortare på den tiden….)

Jag är inget stort fan av kyla, rättare sagt jag klarar inte utav att frysa. Jag är den som går runt i varma kläder mer eller mindre året om… bara när det är som varmast har jag tagit av mig skinnrocken…
De sista åren har jag börjat slänga undan varma kläder iaf på sommaren.. och i år för första året sen jag vet inte när har jag inte ens haft långkallingar på mig! jag brukar börja tidigt i oktober för jag tycker det är kallt.
Men inte i år… Shit jag måste vara i klimakteriet eller nåt för jag har inte ens letat upp långkallingarna den här vintern… EN gång fick jag för mig att dra på mig termobrallerna… skulle jag inte gjort för jag fick ytterligare bevis på min ständiga viktuppgång sista året. MEN det mest sjuka av alltihopa är att jag mår fantastiskt! Jag går runt och tycker det är så vackert och underbart.
I helgen har jag klagat på kylan för jag har gått runt i mina MC-boots så fötterna fick sig lite för mycket kyla. Och lägenheten på jobbet saknade helt värme så då har jag inte varit helt nöjd på nätterna där…

Men när jag ute så ler jag fast jag klagar…. Det är ju ändå jag att känna mig tvungen och gnälla lite titt som tätt men det e fan svårt att gnälla och verka trovärdig när man står med jordens barnaflin på läpparna 😀

Jag hoppas att all den här lyckan över vintern kan få mig att få tillbaka inspirationen till min kära blogg… just nu har jag ingen som helst lust att ens logga in på den… men jag hoppas verkligen det kommer tillbaka.
För om jag ska orka vara så här glad framöver så behöver jag min ventil till blogg

Nu ska jag ut och känna kylan & röka (Nääee kära bloggen har inte lyckats sluta än… har till o med kommit på flera ursäkter att vänta… jag e fan fantastisk)

Puss & Kärlek

/Tanten

Teflonminne

25 november 2009

Inspirationen finns där, jag vet ungefär vad jag ska skriva om, men ögonen samarbetar inte idag.

Jag är så trött så jag microsomnar vid datorn och spontanklickar mig fram så det blir inget avancerat idag.
I morse när jag kom hem från jobbet eller i morse det var snarare sen förmiddag så hann jag inte ta någon tupplur. Jag hade bestämt mig för att först sätta mig med ansökningen för tjänsten innan jag fick sova skulle ju vara inne imorgon och det webb-baserade verktyget de använder sig av när man söker tjänsterna hade bråkat med mig sen i måndags. Eftersom jag “bara” har en vikarietjänst måste jag söka om varje termin, vilket gör att sista månaden på terminen är man så stressad för man inte vet hur det kommer se ut framöver. Men jag har ju som vanligt sökt till nästa kurs på lärarprogrammet men helst vill jag jobba mer för jag är inte redo att återgå till pluggandet.

Klockan var närmare 14.30 innan jag var klar med hela proceduren.. insåg att jag inte hade något uppdaterat CV jag har ju för tusan inte sökt jobb sen innan jag började på lärarutbildningen –06 och innan dess jobbade jag ju på förskolan.
Bara som en sådan sak att komma ihåg vad som var CV meritförteckning och personligt brev *suck* hittade dock en bra sida där man fick tips och kunde få mallar på snygga CV du hittar sidan här, det var helt gratis och du kan ladda ner ditt CV som PDF fil och sen finns den sparad på din inloggning om den behövs uppdateras.

Någonstans måste jag haft huvudet med mig för jag fick för mig att ringa en av våra områdeschefer som har hand om ansökningarna för att bara kolla hur mycket jag egentligen behövde skriva och vad. Han tyckte det var lika bra att brassa på för allt jag var värd typ och att jag skulle komma ihåg det viktigaste, utbildning och teckenspråk.

Ja självklart hör jag mig själv säga och inser i samma sekund SNABLARS jag har ju glömt att skriva i att jag har teckenspråket! *hallå, någon hemma…* Det allra viktigaste i mitt jobb glömde jag bort!?

Efter samtalet med chefen så tyckte jag att jag kunde lika gärna gå igenom alla gamla papper med betyg referenser och ja hela kittet så jag har aldrig haft en sådan mega CV förut ser ju riktigt duktig ut på pappret 😀

Så go vänner, nu får vi hålla tummarna för att jag får behålla min tjänst och att ingen knuffar bort mig för att de redan har fastanställningen eller ve och fasa bättre meriter än mig….

*Visslar*

23 november 2009

Vaknade i morse med ett strålande humör…
Hur ofta händer det?
Men jag visste, jag visste att så länge febern inte var tillbaka så skulle jag få gå till jobbet idag…
Jag kände ingen feber, tillomed huvudvärken är borta…
Tog tempen *hyff* Yes, back to normal.
Så ni tittar på en glad Tant som äntligen ska få gå tillbaka till jobb, kollegor och härliga ungdomar.

Är detta rätt bacill???

22 november 2009

 

Jag har nog löst gåtan med att jag varit sjuk & febrig så länge…
Vid det här laget har vi uteslutit svininfluensan, urinvägsinfektion
och diverse annat.

Men så kom jag på… Siw Malmkvist har nog svaret!!! minns ni denna? Jag tror jag kan bota mig själv nu… Febern är nästan borta, det enda som återstår är mitt konfysa tillstånd, lite huvudvärk och enorm rastlöshet…

Mina damer & herrar jag presenterar härmed:

Siw Malmkvist som sjunger Jazzbacillen