Bloggens förstasida » Bloggande » WLW » När det började droppa…

När det började droppa…

Som en del kanske märkt så är jag hemskt känslosam av mig, åt ALLA håll, har lätt för att både skratta, gråta & bli upprörd.

I Tisdags fick jag njuta av härligt väder på förmiddagen, drack till och med kaffe ute i solen och passade på att ta ett kort på trädet vi har på uteplatsen (Vet inte om det syns, men det är istappar i trädet som droppar de håller på att smälta) Allt var så vackert ute jag kände mig SÅ nöjd. Inte ens snön som trillade ner i kaffekoppen kunde ändra mitt humör kände jag…

mobilvinter

Ladda upp bilden via mobilen till Facebook för att dela min glädje med vännerna, när jag sedan loggar in för att titta på den inser jag att den vart ju inte så skarp och fin som den såg ut i mobilen. Tant Mysan’s humör vände som på en femöring… Hon insåg att det är ju gamla mobilen jag tog kortet med för den vanliga är ju på lagning… jaja upp som en sol och ner som en pannkaka. Tur att man lika fort glömmer bort att vara besviken med och hittar något nytt att glädjas åt 😀

WLW , , , , , , bloglovin

4 kommentarer to “När det började droppa…”

  1. Jag tycker bilden var väldigt fin jag !
    Du ska se hur dåliga bilderna blir med min gamla mobil…
    De blir inte toppen med den jag har nu heller, men den funkar i alla fall helt okej. – Ungefär som den bild du nu tycker är oskarp… =D
    Det är härligt med droppandet och snörasen nu !
    Våren är äntligen här ! =)

  2. jo.. du har allt rätt det blir allt rätt ok bilder.
    men man borde väl skaffa sig en riktig kamera och inte kräva allt förmkt av mobilen 😛

    Ja men viss är det underbart att det börjar värma på! Även om den här vintern verkligen har varit på riktigt och första vintern på länge som jag faktiskt tyckt om! Så känns det ännu mer härligt att våren står för dörren 🙂

  3. dagens fråga: vad är meningen med livet enligt dig?
    kram

  4. Hej Mia!
    OJ det var ingen lätt fråga hehe, tjaaa, för mig handlar det nog mest om att ständigt utmana sig själv att klara mera, lära sig mera och att ha mina nära kära omkring mig och att de mår bra. Mitt jobb är enormt viktigt för mig och även musiken.. de dagar det känns som att allt detta stämmer då mår jag på topp.. 😉
    Men bara frågan vad som egentligen är meningen med livet.. ibland är jag rädd för att ha svaret.. känns som man då kanske är färdig här…
    Kram

Vad tycker du?

(måste anges)

(måste anges)